Kärleken
Det är inte utan att jag blir lite lessen när jag ser hur människor förändras på grund av kärlek. Och då menar jag inte de positiva där man märker att personen mår bra, utan tänker mer på dem som förändrar hela sitt liv.
Vill man leva i ett styrt förhållande?! Där ena parten styr den andra?! Jag tror inte de, jag tror att man förr eller senare tröttnar. Man tröttnar på att partnern inte litar på mig..för det är ju det som det handlar om. Om man kan lita på varandra. Litar man på varandra så behöver inte någon styra den andra. Eller?! Mig tog det 4 år att komma på detta, 4 år som på sitt sätt såklart var lärorika, men också 4 år som begränsade mig. Jag skulle i och för sig inte vara den jag är idag om jag inte vart med om detta, och fått en inblick i hur det är. Men vill man ha ett långt lyckligt liv så tror jag inte att någon ska styra den andra. Jag tror det bara leder till att förhållandet dör ut. Att man tröttnar på att man inte får göra de som ens kompisar gör.
Jag vet inte riktigt varför, men det verkar som att de bara blir mer och mer vanligt med sådana här förhållanden. Jag har hört om flera stycken den senaste tiden, och tycker det är sorgligt. Så du kanske borde tänka efter hur du har det. Är det så här du vill ha det.. Är du en som styr eller kanske någon som blir styrd.
Själv trivs jag idag som fisken i vattnet, så de behöver ni inte fundera över..;0) Mitt förhållande är totalt natt och dag motför gamla förhållanden bättre kan ja inte ha…thihi..;0) Men de vet nog de flesta av er vid det här laget.
Haha, de blev ju rätt djupt de här, men kände att jag var tvungen att skriva av mig för jag blir så irriterad. Dessvärre så läser nog inte de personerna som verkligen skulle behöva ta till sig detta i min blogg, men kanske kan de hjälpa på nåt sätt..=)
Någon som håller med mig?!