4:e dagen
Har varit och lämnat Noah på "dagis" nyss..Det gick jättebra, men ändå kan jag inte hjälpa att jag har ångest..tycker synd om honom, är rädd att något ska hända osv.. Han är ju minst av alla barnen, tänk om någon är dum mot honom, tänk om han klättrar och ramlar, tänk om han stoppar nåt i munnen och sätter i halsen! Hönsmamma, jomenvisst..men det är ju min lilla älskling det handlar om! Lilla älskling!
Jag vill ha ett jobb, så jag slipper ha ångesten..det är jobbigt att veta att Noah kommer vara på dagis och jag kommer vara hemma...varför ska han vara där, om jag ändå ska gå runt hemma?!?! Jag hoppas i och för sig att jag ska få vikariera åtminstone lite, även om jag inte får nåt jobb..och anledningen till att Noah fick börja på dagis nu var ju för att jag skulle vara tillgänglig som lärare från terminens början!! Men ge mig då ett jobb..så jag slipper ha ångest!!
Jag hoppas han växer på sig fort, så han blir stor och stark och kan stå emot om någon är dum! Att han lär sig vad som är farligt!!
Det jobbigaste är att inte ha någon kontroll! Jag vill veta vad mitt barn gör, och undvika att han gör sig illa!
Bit ihop Sophy! Han kommer klara sig fint!!
(ja, jag får väl intala mig det ialla fall)
Jag vill ha ett jobb, så jag slipper ha ångesten..det är jobbigt att veta att Noah kommer vara på dagis och jag kommer vara hemma...varför ska han vara där, om jag ändå ska gå runt hemma?!?! Jag hoppas i och för sig att jag ska få vikariera åtminstone lite, även om jag inte får nåt jobb..och anledningen till att Noah fick börja på dagis nu var ju för att jag skulle vara tillgänglig som lärare från terminens början!! Men ge mig då ett jobb..så jag slipper ha ångest!!
Jag hoppas han växer på sig fort, så han blir stor och stark och kan stå emot om någon är dum! Att han lär sig vad som är farligt!!
Det jobbigaste är att inte ha någon kontroll! Jag vill veta vad mitt barn gör, och undvika att han gör sig illa!
Bit ihop Sophy! Han kommer klara sig fint!!
(ja, jag får väl intala mig det ialla fall)
Mm de är gott med filmjölk!
Kommentarer
Postat av: Therese
Åh så där känner jag fortfarande ibland fast Felicia är snart 8 år och Wille 4 år. Jag blir så rädd att det ska hända nått och lite småpanik över att inte a nån kontroll. När Wille började dagis så ringde jag ibland 4 gånger om dagen för att kolla att allt var bra, till slut sa dom åt mig att vi ringer om nått händer, haha! Och tänk första gången Wille blev slagen av ett annat barn på dagis, jag gick i taket! Tur att Ismo lugnar ner mig ibland :)
Postat av: Therese
Förstår verkligen din känsla även om jag inte är där ännu men har redan ångest för det. Det kommer säkert gå bra för Noah men som du säger, det är ju ens lilla barn det handlar om.
Trackback